Lyssna på Hans Åkerblom torsdagen 23 maj

Framtidssmedjan Elders inbjuder i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner till en

HEARING
OM ADMINISTRATION OCH RAPPORTERING TAR FÖR
MYCKET AV DE OFFENTLIGANSTÄLLDAS TID

Tid: Torsdagen 23 maj kl 13-16
Plats: Hörsalen, Sveriges Kommuner och Regioner, Hornsgatan 20, Stockholm

Institutet för Framtidsstudier har gjort en studie av hur de offentliganställdas tid används. Iffs konstaterade att 40 % av läkares, sjuksköterskors och socialsekreterares tid går åt till rapportering och administration. Värst var det för hemtjänstpersonalen som bara använde 50 % av sin tid åt klienterna. Institutet har nu gjort en uppföljning av hemtjänstpersonalen i Borgholm och konstaterat att det blivit värre. Bara 19 % av deras tid används nu till hjälp åt klienterna. Deras bild ärockså att de stora pengar som satsats på sjukvården senare år inte lett till ökad tid för vård utan har försvunnit i administration. Det finns fler som gjort liknande tidsstudier. Kan den tid de offentliganställda använder för rapportering och administration minskas?

Utfrågare är Ulf Dahlsten, tidigare VD för Posten, och Håkan Sörman, tidigare VD i Sveriges Kommuner och Regioner, bägge aktiva i Framtidssmedjan Elders

KL 13 -13.20 HISTORIEN
Under de senare decennierna av 1900-talet sjönk produktiviteten i den offentliga sektorn. Den traditionella budgetprocessen som byggde på äskanden nerifrån ansågs bära en del av skulden och krav ställdes på en form av top-down process i vilken tilldelning av medel sker inom ramen för tillgängliga resurser. Det ledde till en genomgrpande budgetreform som genomfördes i stor politisk enighet. Samtidigt konstaterades att resultatuppföljningen behövde effektiviseras vilket ledde till en översyn av styrningen i staten.

Vi frågar
Per Molander, som fick uppdraget att utveckla budgetreformen, om bakgrunden och hur resultatuppföljningen också förändrades Kommuner och regioner anammade snabbt samma principer. Att verksamhet inom vård , omsorg och skola i ökad utsträckning utfördes av privata aktörer krävde också mer uppföljning och kontroll. New Public Management som utvecklats i Storbritannien kom regelmässigt att användas som ett verktyg för styrning och resultatuppföljning.

Vi frågar
Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, om erfarenheterna

13.30-15.00 KAN DE ANSTÄLLDAS TID ANVÄNDAS BÄTTRE?
Lärarna
Både regeringen och skolverket försöker nu se över hur lärarnas undervisningstid kan ökas. Statistikinhämtningen är viktig men behöver alla rapportera allt eller kan man göra urval? Erfarenheter från Skolinspektionens verksamhet visar att rapportering inte kan ersätta kontroll på plats. Ger många mål med omfattande rapportering verkligen bättre kontroll?

Vi frågar
Elisabet Mossberg, Sveriges Lärare och
Lotta Edholm, Skolminister och företrädare för Liberalerna (TBC)

Vårdpersonalen
Samma frågor ställs inom sjukvården, där läkare och sjuksköterskor dubbelarbetar och rapporterar in samma sak och där det kan ifrågasättas om fler mål och mer rapportering ökar kontrollen.

Vi frågar
Josefine Kaunisto, sjuksköterska och verksamhetschef omvårdnad på Tema Hjärta/Kärl på Karolinska Universitetssjukhuset och Desirée Pethrus, regionråd och företrädare för Kristdemokraterna (TBC)

Poliserna
Efter Polisens omorganisation har tiden i yttre tjänst dvs i aktivt polisarbete minskat väsentligt. Antalet uppklarade brott per polis ligger på europeisk bottennivå. Vad krävs för att minska byråkratiseringen?

Vi frågar
Ulrika Liljeberg, fd åklagare och andre vice ordförande i Centerpartiet
Lisa Nåbo fd polis och SSUordförande (TBC)

15.00-16.00 SKULLE ETT ALTERNATIVT LEDARSKAP GE ETT BÄTTRE RESULTAT?
New Public Management vilar på att de anställda ses som utbytbara produktionsfaktorer vars produktivitet behöver kontrolleras på samma sätt som andra produktionsfaktorer. Omvänt uppfattar de anställda den omfattande kontrollen som ett uttryck för misstro. Forskare och praktiker hävdar att ett visionsstyrt ledarskap kombinerat med delegering av ansvar och befogenheter baserat på tillit till medarbetarnas professionalism är effektivare.

Vi frågar
Johann Packendorff, professor i Industriell ekonomi vid KTH, om tillitens betydelse,
Hans Åkerblom, skapare av ledningsverktyget LOTS, om goda exempel
Per Törnvall, kommundirektör i Sollentuna, om hur en begränsning av antalet uppföljda mål höjt effektiviteten

< Föregående Nästa >